Cocos Palme och magont

Jaha, är sjuk igen. Som vanligt, som alltid. Aldrig kan jag få vara frisk, alltid är det något. Antingen så sitter det i huvudet, eller i magen, eller i halsen... Jag kan rabbla i evigheter om min degeneration och mina krämpor. Men det ska jag inte. Ska bara konstatera att jag har en kropp som en 80-åring men ett sinne som en 10-åring.

Cocos han är sjuk,
det är jåttetråkigt - man får inte gå ut.
Igenom fönstret han ser,
barn som leker och gubbar som ler.

Men Cocos han surar inte för det,
ur sin koffert plockar han fram en lek.
Sen leker han med den hela dan
och han glömmer snart bort hur sjuk han var.

En sjukdom kan aldrig få Cocos sur
- Nej han är glad ändå.
Har man inget kul att göra får man hitta på.
Om man blundar kan man göra precis vad man vill
och ingen kan säga till.
Då kan man äta glass med tonfisk till.

Cocos Palme - Cocos är sjuk


Det är jag och Cocos. Har hängt med hans låtsaskompisar, Karius och Baktus, när jag varit sjuk

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0