Long time no sea, but plenty of fish

Då va det snart ett år sen man skrev. Vart tar all tid vägen? Åren bara springer om en. Tänk vad fort ens liv tar oanade vändningar, även om tiden springer så hinner så mycket ske. Det är intressant att titta tillbaka på sin egen personliga utveckling, vad fort den sker och vilka stora förändringar. Att tankesätt, värderingar och personlighet faktiskt kan förändras så radikalt på bara några år. Handlar det om mognad eller helt enkelt bara att man hittar sitt sanna jag?


För ett par veckor sen var jag och spådde mig. Jag är ganska vidskeplig av mig. Det var läskigt. Att vara så blottad inför en främmande människa. Att någon kan sätta ord på exakt dina innersta tankar och värderingar och berätta om dig som om den kännt dig hela livet och längre. Jag fick reda på min framtid, precis vad som kommer hända och ske. Om allting nu stämmer, kan man styra sin framtid nu när man har den i sina händer eller är allt redan klart. Det är skrämmande men samtidigt lugnande att veta sin framtid. Men hur ska man kunna låta bli att pusha på saker som man vet redan är betämt att ske. Men man ska väl inte leva helt och fullt efter det de säger utan man ska väga sin egen sanning mot det de har sagt till en. Det bästa är att själv "kanalisera" och bli sitt eget medium och då kan man inte hamna fel. Man ska lyssna till sig själv och sitt inre, sin egen sanning och inte till alla andras sanningar.

RSS 2.0